Vad är fakta förståelse färdighet och förtrogenhet

Fakta och förståelse är så nära besläktade med varandra. Kunskap som färdighet innebär att vi vet hur något ska göras och att vi kan göra det; således är en färdighet en praktisk kunskapsform som också utförs som en slags Mall. Ibland beskrivs en färdighet som en praktisk analog till en teoretisk förståelse av kunskap och förståelse ger färdigheten en mental ram.

Aristoteles kunskapsformer

Kunskapskunskap sägs ofta baseras på en slags erfarenhet och förmågan att hitta strategier, verktyg och verktyg som kan användas för att lösa nya situationer från Aristoteles till de fyra F: erna, att dessa former av kunskap inte helt kan särskiljas av de många tidigare erfarenheterna från många förflutna. På samma sätt var det förmodligen också Aristoteles åsikt, eftersom han beskrev kunskapsformerna.

Således presenterades aristotelisk kunskap och de fyra F:en i denna text, vi kan föreställa oss flera relationer. Techne kan vara färdigheter med den mentala skapandet av förståelse-alltså lite av de två - medan Fronesis verkar likna det vi idag kallar förtrogenhet; ett slags erfarenhetslärande och interpersonell visdom. Kunskapsperspektivet har utvecklats från en konceptuell utveckling av lärande till ett nuvarande konceptuellt par inlärningsupplevelser.

Vägen gick från antagandet om beteende att lärande motsvarar utveckling genom den psykologiska tolkningen av utveckling att lärande bestäms av mänsklig utveckling-för det sociokulturella koncept som råder i det moderna samhället, att lärande, som nu kallas lärande, kan påverka mänsklig utveckling; ge en individ en ny upplevelse. Enligt den moderna kunskapssynen lär sig en person genom att interagera med sin miljö, Sou Carlgren et al.

De betonar också att kunskap, baserat på vår tid, bör betraktas som ett förhållande; Kunskap uttrycker en persons förhållande till världen, inte något som behöver studeras. Det antas också att kunskapsutvecklingen är en fråga om alltmer subtil distinktion - istället för att lära sig mer och mer.

Den dialektiska processen mellan teori och praktik är också en del av Deweys pedagogiska filosofiska kärna - teori och praktik. Åtgärderna är inte motsatta varandra, men varandras tillstånd, och utbildning byggs inte direkt från botten upp, men kommer att fokusera på bredd och djup. För detta resonemang bestämde jag mig för att ta in ett område som är relevant för min Pedagogik inom ämnesområdet och för vår tids syn på kunskap; relationell pedagogik.

Relationell pedagogik bygger på det faktum att en person är en relationell varelse och att lärande, utbildning och undervisning främst är processer av relationer. Relationer antas föregå och vara en förutsättning för kunskap och lärande, och relationspedagogik beskrivs ibland som ett gap mellan lärare och elev - ett slags pussel att utforska - som innebär både risker och möjligheter. I detta är varje elevs nyfikenhet således central.

Lgr22

Karlgren et al. Man tror att kunskap liknar relationer som blir mer raffinerade, och baserat på relationspedagogik kan förhållandet mellan lärare och elev beskrivas på samma sätt. Det sociokulturella perspektivet att lärande kan påverka mänsklig utveckling och att en person lär sig genom att interagera med sin miljö utförs således i enlighet med relationell pedagogik endast under förutsättning att rätt typ av interaktion skapas för varje person.

Jag tycker det är väldigt intressant, både utifrån tankar om hur jag ska arbeta i min egen roll som blivande lärare och på mitt ämne, som just är pedagogik. I relationell pedagogik verkar Aristoteles frontonism vara mycket märkbar, liksom denna förståelse och förtrogenhet framträder starkast på de fyra F. Män, mening, meningsskapande och upplevelser som blir kloka recensioner, enligt min tolkning, är mycket viktiga, vad relationell pedagogik innebär - och vilka fakta eller vilka färdigheter den sedan landar på verkar inte så viktiga.

Det kommer också att vara intressant, ur historisk synvinkel, att specifikt reflektera över hur relationer har sett ut i olika perspektiv på kunskap över tid. I aristoteliska kunskapsformer - även om Aristoteles som människa framställs av Stensmo som mycket strikt och rigoröst-verkar relationer spela en framträdande roll; Förhållandet mellan människa och vetenskap, förhållandet mellan människa och praktiskt utförande och, som beskrivits ovan, interpersonella relationer som utgångspunkt för erfarenhet och bedömning.

Därefter verkar emellertid betydelsen av relationer ha varit något i molnet när det gäller lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning, eftersom båda behaviorismerna har sin ingång till studien av mänskligt beteende, och utvecklingspsykologins fokus riktas mot den individuella kognitiva inre utvecklingen av Stensmo , - nu är jag i vår tid med den växande återkomsten av relationspedagogik.

Detta är särskilt intressant eftersom vi samtidigt ser hur Deweys filosofiska resonemang, som ofta vänder sig i samma riktning, att relationell pedagogik faktiskt sprang under mycket lång tid som ett parallellt spår utöver synpunkter på kunskap som visade mindre relationell betoning. Ovanstående verkar också som en beskrivning av en lärares roll i en modern skola.

Den första handlar om Ingrid Karlgren och hennes formulering av de fyra kunskapsformerna, som blev kända som de fyra F. Det andra inlägget är en formulering av John Hatties kunskap som ytlig, djup och överföring, och neurologen Jared Cooney Horvath om denna uppdelning. Det senaste inlägget ägnas åt hur skaparna av bakåtplaneringen grant design understanding Wiggins och Jay McTeague delar upp kunskap i tre olika former: att förvärva, skapa mening och överföring.

Kunskap är inte ett tydligt begrepp. Kunskap uttrycks i olika former, såsom fakta, förståelse, skicklighet och förtrogenhet, som kräver interaktion med varandra. Skolans arbete ska fokusera på att ge plats för olika kunskapsformer och skapa lärande där dessa former balanseras och blir hela. Von Ingrid Karlgren, professor i pedagogik, och som förresten var den första kvinnan och den sista rektorn för Lärarhögskolan i Stockholm, skrev en rapport till läroplanen innan den nya läroplanen formulerades.

För svenska skolor, som sa att de var avgörande för den upplevda vidskepelsen om teoretisk kunskap på bekostnad av de mer personliga och tysta aspekterna av kunskap. Till exempel gör lärare eller läkare olika klassrumsbeslut dagligen som de inte uttryckligen kan förklara och relatera till teorin. Med andra ord kan vi sätta ord på mer än vi kan.

Denna aspekt av kunskap eller form av kunskap har kommit att kallas bekant. Kunskap om förtrogenhet innebar att eleverna kunde tillämpa sina kunskaper på olika sätt beroende på den unika situationen. Det fanns också ambitioner att visa att teoretisk kunskap alltid uttrycks i en praktik, och att praktisk kunskap alltid bygger på teoretisk förståelse. Det viktiga är att även om vissa kunskapsområden är mer benägna mot en teoretisk eller praktisk riktning, är de lika viktiga, och en form av kunskap är inte viktigare än den andra.

Till exempel har ett praktiskt ämne som också har producerats en rik teoretisk grund där eleverna inte bara behöver lära sig att göra något utan också förstå hur verktyg, material och etiska miljöbeslut är sammankopplade. Med andra ord ett teoretiskt ämne som matematik också har praktisk kunskap om vad eleverna ska öva för att se matematikens användbarhet i vardagen.

Strategin nedan har vi skapat en abstrakt och eventuellt oanvändbar modell för hur vi tror att de fyra F: erna kan illustreras. Betrakta det inte som ett idealiskt pedagogiskt verktyg, utan mer som en tankemodell som måste inspireras. Enligt nya synpunkter från Skolverket om användningen av nya program ska planeringen utgå från måltext och centralt innehåll.

De kunskapskrav och undervisning som har genomförts bör också beaktas. För enkelhetens skull har vi formulerat ett geografistudiemål för år 6 som de kommer att känna till.