Landskapsvapen med björn

De nya kommunerna brukade också utveckla kommunala vapen för sin kommun. Med kommunreformen och införandet av en ny regeringsform, som trädde i kraft den 1 januari, kommer information av detta slag inte längre att ligga hos regeringen.

De svenska landskapsvapen var inspirerade av de ceremoniformer som var vanliga i renässansens västeuropeiska furstehov.

För att fortsätta kunna skydda vapen mot missbruk i kommersiella sammanhang antogs den kommunala Vapenskyddslagen, och nya kommuner kan registrera vapen med PRV-patent och registrering och därmed ha rättsligt skydd. Tre original gjordes med sådan registrering: en för kommunen, en för PRV och en för Riksarkivet. Vanligtvis är bara en sköld registrerad, svenska kommunala vapen har vanligtvis inte tillbehör som hjälm, sköldhållare eller liknande.

Undantagen från detta är de kommunala vapnen för de tre tidigare städerna Halmstad, Lanskrona och Malm XX, som sedan den gamla, Halmstad och Malm XX och krona och sköld innehavare Landskrona.

Länsvapnen är symboler för länen.

Före kommunreformen, som avskaffade begreppet kommunalrätt, hade många svenska städer murots på sin sköld. Detta ingick vanligtvis inte i vapnet, men ansågs vara en vanlig Krona som automatiskt följde stadens värdighet. Några av de moderna kommunerna, som har namn och vapen från den tidigare staden, fortsatte att använda Murkrona på sina vapen.

Nedan följer en historia, följt av ett galleri över Sveriges nuvarande kommunala händer. Svenska landskapsvapen inspirerades av de ceremonier som var vanliga i direktören för Western Renaissance Europe. Heraldiska vapen användes både för arv och för olika provinser, liksom för nationalstatens makt.

Erik XIV blev bekant med detta bruk på sina utlandsresor, inte minst i samband med Karl V: s majestätiska begravning. Det sägs att själva vapens utformning utfördes av en lovande konstnär som ägnade sig åt samråd med kung Eric. Två korsade pilar från Dalarna och en öppen krona fanns redan på mynten från talet. Detta inkluderade vapen för Småland och Värmland, där den senare fick en heraldisk örn istället för en järv.

Johan III under åren -70 bestämde sig för bearbetning av alla landskapsvapen, så de följde mer konsekvent stilens ideal under den rådande renässansen. Under Johan III: s regeringstid började landskapsvapen också förekomma mer och mer standardiserade, på mynt, medaljer, sälar, gravyrer och kopparpinnar. Bland dessa fanns Halland, Gotland, Härjedalen och J-Xxmtland i Sverige efter freden i Bromsebro [6][7], Sk-Xxnne, bakning och Bohuslän i Sverige efter freden i Roskilde[8].

Gotlands landskapsvapen hade då rötter på ungefär, följt av mynt,[1] medan det kronade huvudet i Sk Xnxne återvänder till de årliga vapnen i Malm XNX.