Hur ser man ms på magnetröntgen
Baserat på läkemedelsstudier är frekvensen av nya tecken på sjukdomen vid MR-undersökningen i form av nya eller förstorade inflammatoriska lesioner 4-12 gånger högre än frekvensen för ny klinisk MS-SKOV. Detta innebär att regelbunden Mr-övervakning ökar känsligheten för att upptäcka sjukdomsaktivitet i MS jämfört med vaksamhet endast för nya kliniska byggnadsställningar.
Man magnetröntgar hjärnan för att upptäcka hjärnsjukdomar.
Således är uppföljning användbar för att kunna upptäcka terapiinsufficiens i ett tidigt skede. Enhetlig uppföljning för mer jämlik vård, trots bevis inklusive MR som en del av uppföljningen för att bestämma hur Mr-uppföljningen ska utformas, till exempel avseende optimala studieintervall och vilka Mr-protokoll som ska användas. Detta leder till skillnader i efterföljande MS mellan olika sjukhus och olika delar av landet.
Att minska dessa skillnader kommer att innebära mer jämlik vård för medlemsstaterna på nationell nivå. Dessutom kommer det nationella samförståndet om Mr-övervakning att förbättra förmågan hos nationella forskningsprojekt och de systematiska effekterna av behandlingen. För att minska skillnaderna har svenska MS-föreningen och Svensk Förening för Neuroradiologi tagit fram ett rådgivande dokument för användning av MR vid MS.
Dokumentet publicerades nyligen med fri tillgång [1]. Vi deltog båda i detta arbete och är delvis författare till dokumentet.
Dokumentet tas fram i augusti anordnade Svenska MS-föreningen och Svenska Föreningen för Neuroradiologi ett nationellt möte där de centrala frågorna kring MR-uppföljning vid MS identifierades och diskuterades utifrån tillgänglig evidens och klinisk erfarenhet. Det första utkastet till dokumentet utvecklades efter mötet och reviderades i enlighet med E-postkorrespondensen mellan deltagarna i mötet.
När enighet nåddes om innehållet och utformningen skickades dokumentet till styrelserna för svenska MS-föreningen och Svenska Föreningen för Neuroradiologi, samt till representanter för neurologiska och Neuroradiologiska kliniker på alla universitetssjukhus i Sverige. Alla remissinstanser gav synpunkter på innehållet och när de granskades publicerades rekommendationerna i den första versionen på svenska på svenska MS-Sällskapets webbplats [2], och sedan på engelska en något uppdaterad version efter en referensgranskning [1].
Hur ofta ska Mr utföras och när frekvensen kan minskas eller ökas, liksom värdet av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Förslag på information som ska finnas med i remisstexten och remissvaret samt exempel på en mall för remissvar. Rekommenderade indikationer de främsta orsakerna till en MR-undersökning är att undersöka misstänkt MS och uppföljning efter en bekräftad diagnos av MS för att upptäcka nyanländ sjukdomsaktivitet.
Förutom dessa två undersökningsindikationer finns det ett antal andra typer av situationer som kan utlösa en MR-skanning. Dessa inkluderar efterföljande sjukdomar såsom stark misstanke om MS, men där en diagnos inte kan ställas, screening före och efter behandling förändring, postklinisk skogsscreening och, i förekommande fall, screening för allvarlig JC-virusinfektion, Progressiv Multifokal Leukoencefalopati, som det observeras i en ökning av frekvensen med vissa MS-behandlingar.
Dessa förslag till protokoll för uppföljning och diagnos av MS presenteras i dokumentet [1]. För rutinmässig övervakning av en bekräftad sjukdom föreslås ett smalt Mr-protokoll, främst inriktat på att upptäcka nya eller förstorade lesioner och aktuell inflammatorisk aktivitet. Ett bredare protokoll föreslås i den diagnostiska undersökningen för att få en adekvat balans mellan MS och rimliga differentialdiagnoser.
Eftersom hjärnan är en stor del av centrala nervsystemet, bör hjärnan undersökas regelbundet vid övervakning av MS. Att undersöka ryggmärgen kan ge ytterligare information, men att undersöka hjärnan är en högre prioritet. I fall där kliniska symtom indikerar ryggmärgsinvolvering eller där radiologisk Avbildning i studien av hjärnan inte är avgörande, bör tillägg av en MR-undersökning av ryggraden särskilt övervägas.
Tidsintervallen för MR är individuellt anpassade till bilden av sjukdomen, och inflammatorisk aktivitet varierar kraftigt över tiden och beror på både individuella faktorer och valet av behandling. För att kunna välja rätt behandling och bedöma prognosen på lång sikt rekommenderas att den initiala MS-uppföljningen efter diagnosen MS sker med hög frekvens. Viss information om sjukdomens individuella aktivitet erhålls från en diagnostisk undersökning, men för att bättre bestämma detta rekommenderas en ny undersökning ungefär 3-6 månader efter den första.
Därefter rekommenderas en ny undersökning efter 6-12 månader, och sedan en månad, såvida det inte finns särskilda skäl för andra intervaller. Detta är en allmän rekommendation, men dokumentet anger att anpassningar bör göras för enskilda faktorer som kan motivera både en högre och en lägre frekvens av undersökningar.Några speciella situationer som sticker ut som skäl att överväga en högre studiefrekvens är tillägg av ytterligare screening före och efter en förändring av behandlingsstrategin och screening för progressiv multifokal leukoencefalopati.
Situationer som lyfts fram som en anledning att överväga mindre frekvent MR-övervakning kan sammanfattas som situationer där MS eller misstänkt MS var helt stabil under uppföljningen utan några förändringar i behandlingsstrategin. Därefter skickas radiovågspulser där att det inte finns några "radiovågor", men ett elektromagnetiskt fält i radiofrekvensområdet i kroppen, protoner absorberar energi från dem och så kan vi säga.
Bildens orientering justeras genom att ändra det starka magnetfältet under korta perioder med hjälp av gradientspolar. När de snabbt stängs av och på skapas karakteristiska repetitiva ljud i MR-studien.
Magnetkamera är en av de viktigaste undersökningsmetoderna när läkaren misstänker att en person har MS. Tekniken har gjort det möjligt att se vad det är som sker vid MS, hur sjukdomen utvecklas och effekten av behandling med bromsmedicin.
När det elektromagnetiska fältet släcks återgår protonerna till sin ursprungliga position och skickar svängande magnetfält. De skickas när protonerna svänger mot den ursprungliga situationen, vilket genererar ett magnetfält i rörelse. Dessa svaga signaler mäts av radioapparater och med förstärkare och databehandling kan detaljerade tvärsnittsbilder av kroppens insida visas.
Ju högre magnetisk kraft, desto bättre upplösning får du i målningarna. Därför startades det med högre fältmagneter, och ungefär Sveriges första kamera installerades för personer med vanliga 7 T. Andra exempel är hastighetskodade bilder där kroppsflöden kan mätas. För funktionella studier kan fysiologiska tider också studeras. Patientperspektiv [redigera wikit text] under undersökningen, patienten ligger i vinden, som skjuts in i tunneln, där patienten måste ligga under hela undersökningen, som tar från 20 till 45 minuter och ger bilder.
Undersökningen är helt smärtfri, men vissa människor upplever trångt utrymme som obehagligt eller har svårt att ligga på plats så länge. För att helt ligga ner korrigerar du ofta detaljer som behöver studeras, vilket kan vara obekvämt om du till exempel måste undersöka hjärnan. Det betyder att du har fixat huvudet i en typ av position som kan uppleva mycket värre än själva CT-skanningen.
Du kan också uppleva obehag från kontrastvätska, som vanligtvis försvinner efter en minut. Kontrastvätska kan också orsaka hudutslag, huvudvärk och illamående med kräkningar.; Detta är dock ovanligt. Det finns dock inga kända hälsorisker med dessa områden på egen hand. Men i kombination med vissa föremål finns det konkreta faror. Magnetiska föremål dras med sådan kraft in i magnetresonansbildningsfältet att de kan fungera som projektiler och orsaka allvarliga skador på både patienten och maskinen.